måndag 20 februari 2012

Kaniner! Klimatsmart och fodereffektiv proteinkälla!

Kaniner är effektiva proteinkällor. Under ett par års tid hade vi kaniner på gården. Ett par tre fyra honom producerade med lätthet kaninungar som växte till sig och gav 60-70 kg kött per år. Problemet låg i den praktiska hanteringen, det blir många djur som skall slaktas för att få ihop köttet. När många kaniner skulle slaktas kändes det som om jag stod upp till armbågarna med blod. Sedan är skötseln av burarna också rätt tråkig i längden...

Men nu lyfts kaninen fram som en potentiell proteinkälla när svenskarna käkar allt mer kött. Om en månad ges ett seminarium om detta på Kungl. Skogs och Lantbruksakademien. Kostnaden är 400 kr. Jag återger hela inbjudan och schema här nedan:

Ett seminarium om… kaniner!

Ur ett nationellt, svenskt, perspektiv är kaninen en på många vis förbisedd art. Målet med seminariet är att undersöka det forskningsmässiga- och kommersiella intresset för domesticerade kaniner som produktionsdjur samt för vildkaninens jaktliga och biologiska roll. I en tid då människans slitage på naturresurserna allt mer uppmärksammas och skapar såväl vetenskaplig som publik oro, kan kaninen lyftas som en alternativ art för långsiktigt hållbar köttproduktion och småskalig areell näring i såväl vilda som domesticerade populationer.

Kaninen (Oryctolagus cuniculus) är en viktig resurs i många delar av Europa, som mat i form av domesticerade köttdjur, i form av ett viktigt jaktbyte samt inom läkemedelsindustrin och medicinsk forskning. I södra Europa är kaninuppfödning en förhållandevis stor näringsgren. Som produktionsdjur uppskattas kaninen bidra till en årlig omsättning på 1,6 miljarder euro inom EU, utöver det värderas antikroppsproduktionen inom läkemedelsindustrin till ytterligare 3 miljarder euro. Arten fungerar även som modelldjur i olika typer av biologiska försök, exempelvis i segregerade korsningsförsök som syftat till att identifiera sjukdomsgener.

Även i Sverige finns det kaninuppfödning, men inte av så stor ekonomisk betydelse i nuläget. Kanin för kommersiell uppfödning har dock potential även här, inte minst ur ett klimatperspektiv. Det finns studier som indikerar att arten är en klimatsmart omvandlare av vegetabilier till animaliska proteiner. Vilda kaniner är dessutom uppskattade och viktiga som jaktvilt såväl i södra Sverige som i övriga delar av Europa där arten förekommer. Kaniner används även för skinnproduktion och som sällskapsdjur.

Program:

Moderator: Göran Dalin, SLU

09.30 Samling, kaffe/te

10.00 Välkomsthälsning, Göran Dalin, SLU samt ordförande i KSLA:s jordbruksavdelning

10.10 Inledning & Målformulering, Carl-Gustaf Thulin, CFW/SLU

10.30 Kaninen i Sverige – en historik, Hans Falk, Föreningen Gotlandskaninen

11.00 Kaninen som produktionsdjur, Gösta Johnsson, Vreta Kaningård

11.30 Kanin på menyn – en kulinarisk exposé, Marco Baudone, Le Rouge

12.00 Kort gemensam diskussion

12.15 Lunch och kaffe

13.15 Regler för kaninuppfödning, Björn Dahlén, Jordbruksverket

13.45 Sjukdomar hos vilda och tama kaniner, Erik Ågren, SVA

14.15 Welfare of production rabbits, Stephanie Buijs, Agricultural and Fisheries Research

14.45 Kaffe/te

15.15 Kaniner – klimatsmart mat? Ulf Sonesson, SIK

15.45 Kaninen som jaktvilt, Hans von Essen, Svenska Jägareförbundet

16.00 Diskussion

16.30 Avslutning

Mingel i Oscars källare

onsdag 15 februari 2012

Fick en förfrågan....

......från en hantverkare. Hon ville köpa råskinn av oss. De är tänkta att beredas och ställas ut på Liljevalchs i sommar. Eftersom vi redan har lite för många beredda skinn har vi inga problem att släppa en trave råskinn till detta ändamål! Då återstår urvalet. Skall ta och prata med hantverkaren vilken dag som helst och plocka ut en bunt lämpliga skinn. Sedan får vi se om de lämpar sig eller inte.

torsdag 9 februari 2012

Fick ett telefonsamtal....


...från tidningen Traktor. Det är en oerhört bra tidning som jag prenumererade på förut. Men när vi mycket medvetet drog ner på antalet tidningsprenumerationer till hushållet så var detta en av dem som fick stryka på foten. Kvar har jag Åter, Svensk Jakt och Turist. Den sistnämnda kanske av hejd och gammal vana snarare än något annat.

onsdag 8 februari 2012

Ölbrässerad korv

En slags korvgryta som jag svängde till när ungarna tröttnat på den rätt kraftiga smaken på min senaste lammkorv....

Ingredienser
Lammkorv
Lök
Tomatpure
Dijonsenap
Salt
Peppar
Sockerbit
Smör
Öl

Tillagning
Stek korvarna i bitar tillsammans med lök i smöret. Klicka i ett par msk tomatpuré och en tsk dijonsenap. Fyll på med en flaska öl och en sockerbit. Låt därefter det hela reducera tills det blir en simmig sås. Salta och peppra.

Servering
Med nykokt potatis och kanske mjölksyrade grönsaker. En väldigt höstig och vintrig rätt!

tisdag 7 februari 2012

Peak fosfor - do I care?

I Ny Teknik kan man läsa:

Världens matproduktion är helt beroende av fosfor, ett grundämne som bryts i fosfatgruvor. Fosfor är en av huvudingredienserna i handelsgödsel, och pekas ibland ut som en av förklaringarna till att världens skördar kunde öka så kraftigt under 1900-talet. Användningen har mer än sexfaldigats de senaste 50 åren och fosforbehovet växer fortfarande med några procent per år. Utvecklingen späds på av befolkningsökningen och att vi äter allt mer kött.

Men flera forskargrupper har på senare år varnat för ”peak fosfor”, den tidpunkt när den maximala produktionen av fosfor når sin höjdpunkt för att sedan obönhörligt avta. Om det uppstår brist på fosfor så riskerar vi allvarliga problem med matförsörjningen i världen.

När inträffar då denna brytpunkt? Det råder det delade meningar om i forskarvärlden. Vissa beräkningar säger att fosforn börjar sina redan om 30 år, andra om cirka 350 år.

De stora skillnaderna beror delvis på olika uppskattningar av hur stora behoven kommer att vara i framtiden och av hur stora reserverna är.

Fast det är ingen som hävdar att fosforn helt kommer att ”ta slut”. Fosfor är ett av de vanligaste grundämnena och finns både i jordskorpan och i haven. Haken är att koncentrationen oftast är för låg för att det ska vara ekonomiskt intressant att utvinna med dagens metoder.

De reserver av fosfatmalm som anses vara kommersiellt intressanta är koncentrerade till få länder. Den i särklass största fyndigheten finns i en orolig del av världen; Marocko och Västsahara står för cirka 80 procent av den fosfor som anses brytvärd. Näst största fyndigheten finns i Kina. Europa är nästan helt beroende av import av fosfor.

Skall man då bli oroad av detta? Jag blir inte speciellt oroad, jag får väl fortsätta att gödsla mina odlingar med egenframställd kompost, fårgödsel samt hönsgödsel. Jag har snarast problemet att veta vad jag skall göra av det jag odlar.... Men det får jag väl bli bättre på...

Däremot är det bra med lite varningssignaler ibland. Vi måste lära våra barn att inget är oändligt och handla utifrån det! Först då kan vi successivt bli bättre på att ta till vara på våra resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.

fredag 3 februari 2012

Ny sädeskvarn


Hittade en kul grej till min bosch mum 6 hushållsassistent på järnaffärn härom dagen. En sädeskvarntillsats. Ordinarie pris 695 kr, jag gav 25 kr! Årets odlingsprojekt får bli något roligt sädesslag!

onsdag 1 februari 2012

Telefonveterinären var god dröj...

Missade ett samtal förut idag. Försökte ringa tillbaka men det funkade inte. Efter en stund ringde det igen. Det visade sig vara en granne som var orolig över en av sina hönor. Hönan verkade vara lite hängig. Till skillnad från hur hon brukar vara, mkt pigg. Grannens tanke var att det var en bieffekt av att hönan igår tvättats med lampolja mot kalkben.

Jag har gjort så många gånger utan att någon av mina hönor reagerat på det viset. Men vad vet jag. Kanske kan det få en sådan reaktion. Stress?

Nästa förslag var att det var för lite vitaminer. Men när jag fick reda på vad hönorna fick för mat så är jag tveksam till detta. Hönorna får nämligen frö + värpfoder + grönsaker + rester. Nästan bättre än vad gamlingarna på hemmet borta i byn får med andra ord.... Så vitaminbrist tror jag inte på.

Personligen skulle jag, i egenskap av besserwisser, gissa på typ förkylning eller liknande. Det går över. Antagligen. Blir det värre så får man väl avliva hönan. Men det blir nog svårt för grannen min. Hon älskar alla sina djur.