Gårdagens lammning

Jag är halt. Har varit det sedan i januari, först på grund av en stukning och nu en rejäl smäll på vaden som gjorde att jag inte kunde gå på en vecka..... Det är bättre nu men jag linkar.

Därför blev jag lite bekymrad igår när jag såg att en ungtacka höll på att lamma. Hon hade problem. Det verkade vara ett felläge. Istället för att frambenen kom först så var det nosen som tittade fram. Eftersom vi låter tackorna lamma ute så visste jag att jag aldrig skulle kunna fånga in henne med mitt dåliga ben. Det är nackdelen med utelammningar, annars ligger vi på en betydligt bättre statistik för överlevnad än riksgenomsnittet. Det är inte ofta vi haft flasklamm, tre gånger på nästan 10 år och sisådär 100 lamm. Det är inte heller ofta som jag fått hjälpa till att få ut lamm som satt i felläge. Men nu var det kanske dags igen...

Hur som helst. Jag valde att avvakta. Så jag gick in, ordnade med disken och gick sedan ut igen. Det visade sig vara rätt beslut. Tackan hade klarat av det hela på egen hand. När jag kom ut höll hon på att slicka rent sin telning.

Idag när jag rastade hundarna var lammet på benen och följde vingligt sin tacka i hasorna. Min unga vorstehtik förstår inte riktigt varför inte lammen reagerar på hennes lekinviter. De bara stirrar på henne med stora tomma ögon och fortsätter tugga...