söndag 30 juni 2013

Gamla beprövade metoder


Ibland är gamla väl beprävade metoder fortfarande de allra bästa.

När jag kikade på väderprognosen för den kommande veckan var det mycket regn på gång in. Då är det dåligt att ta in hö, men det kan gå, höet kan torka om man använder gamla beprövade metoder. Alltså slog vi allt högt gräs kring trädgårdslandet med slåtterbalk och hässjade höet. Det blev en 9 krakastörar lång och drygt 2 m hög hässja. Den får stå nu tills den torkat. Och det gör den torts regn. Det vet vi från tidigare år.

torsdag 20 juni 2013

Fundering

Varför måste man försvara sig när man pekar på de negativa effekterna dagens rovdjurspolitik har på landsbygd och biologisk mångfald?

tisdag 11 juni 2013

Vi närmar oss en katastrof på landsbygden

Värnamo nyheter rapporterar:
I onsdags morse var var stängslet nerrivet på tio ställen och eltrådarna avslitna. Flera fjädergrindar var sönder och ett 30-tal stolpar låg ned. De elva kalvarna var borta.
Försvarsmakten harhjälpt till att leta efter djuren. Några av kalvarna har kommit hem igen men nio var i går fortfarande försvunna. Ebbe Gustafsson är orolig.
– Jag tänker på kalvarna hela tiden. Jag har ju förlorat nio kvigkalvar som skulle bli till kor i framtiden. Var är de och vad har hänt med dem?
Det finns en mil elstängsel på gården. I det här fallet har vargen, om det nu är en varg, kommit in ändå.
– Det är lätt för en varg att krypa under stängslet. För att strömmen ska fungera längst ned måste jag ta bort vegetation tre gånger varje sommar. Det går ju inte, konstaterar Ebbe Gustafsson uppgivet.
En mil elstängsel som skall röjas, tre gånger varje sommar.... Det blir 30 km som skall röjas med röjsåg. Antagligen kan man röja ungefär 2 meter per minut inklusive ett par vätskepauser. Det ger 250 timmars arbete vilket motsvarar betydligt mer än en månad. Bara för att hålla stängslet fungerande mot rovdjur.
Är det rimligt?
Hur påverkar det priset på svenskt kött eller mjölk?
Är konsumenterna villiga att kompensera för det extra arbetet genom högre pris eller kommer de att fortsätta välja billigare internationella alternativ?

Problemet är stort. Härom veckan presenterade Jordbruksverket en rapport som tar upp problemet med minskande mängd betesdjur i sverige. För det är ett problem. Ett stort problem för landskapsbild och biologisk mångfald. För man skall inte underskatta betesdjurens betydelse för den biologiska mångfalden, gör man det är man bara korkad.

Tänk på det nästa gång ni "gillar" att SNF eller Rovdjursföreningen satt käppar i hjulen för skyddsjakt på varg i götalandskapen. Eller när ni står framför köttdisken och velar mellan plastförpackad oxfilé från Uruguay eller dubbelt så dyr butiksförpackad dito från Sverige. Eller kanske velar mellan den örtmarinerade lammsteken från New Zeeland för 49 kr/kg eller den färska svenska för 109 kr/kg. Vill ni omges av ett öppet landskap med rik flora eller en tät granodling när ni kör från kust till kust i södra Sverige?

Och visste ni att pengarna som bekostar det som händer kring våra stora rovdjur tas ur naturvårdsbudgeten vilket innebär att för varje miljon som ges i ersättning för vargtagna tamdjur eller stängselbidrag så blir det en miljon mindre att skapa naturreservat för.

Hur som helst. Bristen på fungerande rovdjursförvaltning, eller kanske snarare det aktiva intresset av att förstöra förutsättningarna för djurhållning i Sverige som SNF och Rovdjursföreningen driver, har fått oss att fatta ett beslut:
Vi kan i dagsläget inte garantera våra fårs säkerhet. Vi kan, av skäl som jag tidigare redogjort för, inte rovdjursäkra våra hagar. 
Konsekvensen av detta kan bara bli en: Vi kommer att slakta ut våra får.
Inledningsvis slaktar vi av alla baggar i år. Tackorna får gå kvar över vintern och slaktas av successivt under 2014. Till årsskiftet 2014/15 kommer gården alltså att gå utan betande djur. Vad vi gör med våra för närvarande öppna marker då får vi se.

Tankvärt: läs om vargen som sågs i natt i grannbyn. Cornucopia? rapporterar om detta. En händelse som stärker oss i vår övertygelse om att det bästa är att avveckla fårhållningen innan vi råkar ut för gråbens härjningar.