Om hö i dagens P4 sjuhärad

Reportage från en av gårdarna i trakten:

Moddade växthuset igår....

Igår modifierade vi vårt växthus. Den som är intresserad av att se hur det ser ut hänvisas till Åter nr2 2011...

Det vi gjorde var helt enkelt att dra in vatten. Först satte vi en hängränna därefter ledde vi in regnvattnet till en 200 liters tunna i ena hörnet. Så nu kan man ta tempererat vatten ur en kran direkt inne i växthuset. När tunnan är full så kommer den även att funka som ett värmemagasin som jämnar ut temperaturskiftningar i växthuset - något vi har lite problem med just nu (gurkplantorna gillar inte nattfrost ens när de står i växthus).

Djävla nattfrost!

Nu var det nattfrost för tredje natten på raken. Det är inte alls bra. I fjor fick vi inga plommon, frosten nöp alla blommorna. I år har vi sparris på väg upp, den är ju lite känslig, vi har även gurkplantor i växthuset som inte alls gillar när det blir sådär kallt...

Fan, det behöver väl inte bli riktigt så kallt. Det räcker väl med att temperaturen kryper ner till ett par plusgrader!

Snälla!

Gurkproblem!

Vi har haft lite problem med våra gurkplantor som vi drar upp från frö. Bladen har blivit gula och lite torra i kanterna. Vi konsulterade våra böcker, men ingen lösning.

Min hustru konsulterade google. Och vips. Där fanns svaret. I en 30 sidig publikation om ekologisk gurkodling från jordbruksverket:

Om klimatet inte är aktivt och transpirationen inte
stimuleras blir rötterna svaga. Plantorna får ljusa
bladkanter och de understa bladen på plantan gulnar
och plantan sträcker sig för mycket. Luftcirkulation
är nödvändigt.

Den som är nyfiken på "avsugningsmetoden" (sic!) hänvisas till publikationens 10:e sida....

Arbete i odlingarna

Idag plockade hustrun fram jordfräsen och började fräsa vårt 120 kvadratmeter stora land. Till detta kommer ett antal varmbäddar samt ytor för potatis.

Permakultur

Hustrun har snöat in på permakultur. Intressant, vi får se vart det leder men jag tror att vi har rätt lämpliga marker för detta då de är mycket varierande och även innehåller vattendrag som inte torkar ut om sommaren.

Nåja, nu har vi en trave böcker att läsa i alla fall. Men inga på svenska, det finns liksom nästan ingen litteratur om detta på svenska. Däremot en bok av gubben i klippet ovan.

Mördarsniglar?

Peak fosfor - do I care?

I Ny Teknik kan man läsa:

Världens matproduktion är helt beroende av fosfor, ett grundämne som bryts i fosfatgruvor. Fosfor är en av huvudingredienserna i handelsgödsel, och pekas ibland ut som en av förklaringarna till att världens skördar kunde öka så kraftigt under 1900-talet. Användningen har mer än sexfaldigats de senaste 50 åren och fosforbehovet växer fortfarande med några procent per år. Utvecklingen späds på av befolkningsökningen och att vi äter allt mer kött.

Men flera forskargrupper har på senare år varnat för ”peak fosfor”, den tidpunkt när den maximala produktionen av fosfor når sin höjdpunkt för att sedan obönhörligt avta. Om det uppstår brist på fosfor så riskerar vi allvarliga problem med matförsörjningen i världen.

När inträffar då denna brytpunkt? Det råder det delade meningar om i forskarvärlden. Vissa beräkningar säger att fosforn börjar sina redan om 30 år, andra om cirka 350 år.

De stora skillnaderna beror delvis på olika uppskattningar av hur stora behoven kommer att vara i framtiden och av hur stora reserverna är.

Fast det är ingen som hävdar att fosforn helt kommer att ”ta slut”. Fosfor är ett av de vanligaste grundämnena och finns både i jordskorpan och i haven. Haken är att koncentrationen oftast är för låg för att det ska vara ekonomiskt intressant att utvinna med dagens metoder.

De reserver av fosfatmalm som anses vara kommersiellt intressanta är koncentrerade till få länder. Den i särklass största fyndigheten finns i en orolig del av världen; Marocko och Västsahara står för cirka 80 procent av den fosfor som anses brytvärd. Näst största fyndigheten finns i Kina. Europa är nästan helt beroende av import av fosfor.

Skall man då bli oroad av detta? Jag blir inte speciellt oroad, jag får väl fortsätta att gödsla mina odlingar med egenframställd kompost, fårgödsel samt hönsgödsel. Jag har snarast problemet att veta vad jag skall göra av det jag odlar.... Men det får jag väl bli bättre på...

Däremot är det bra med lite varningssignaler ibland. Vi måste lära våra barn att inget är oändligt och handla utifrån det! Först då kan vi successivt bli bättre på att ta till vara på våra resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.

Ny sädeskvarn

Hittade en kul grej till min bosch mum 6 hushållsassistent på järnaffärn härom dagen. En sädeskvarntillsats. Ordinarie pris 695 kr, jag gav 25 kr! Årets odlingsprojekt får bli något roligt sädesslag!

I valet och kvalet....

Nu kom Runåbergs katalog, för någon vecka sedan kom Impectas. Dags att börja planera sommarens odlingar, men hur skall jag lägga upp det hela? Hur stora ytor skall vi köra i år? Vad ger mest till minst arbete? Vad kan ni rekommendera?

100 kvadratmeter av fjolårets odlingar har vi nu satt hallon och jordgubbar på, så i år krävs nyodling. Funderar på täckodling med potatis på en liknande ytstorlek. Antagligen lämpligt ur rotationshänseende också.

Försvårande för oss fröodlare

För ungefär ett år sedan var det fröuppror. En protest mot ett eu-direktiv avseende fröhandel som skulle innebära att handel med små sorter, rara sorter, gamla sorter etc skulle fördyras och försvåras. Detta till förmån för de stora firmorna som säljer enorma kvantiteter tämligen ointressanta fröer. Att handla med små mängder fröer skulle motarbetas, dvs direktivet syftade till att minska den odlade biologiska mångfalden. Djävligt politiskt korrekt, men inte speciellt oväntat av en överstatlig apparat som EU vilken syftar till att gynna storskalig handel och inget annat (absolut inte miljö).

Nu kan vi börja ana effekterna. De små företagen som packar på hemmaplan kommer att få extremt höjda kostnader medan stora företag som outsoursar förpackandet av fröer till annat land inte kommer att påverkas alls. I SvD finner man följande debattartikel som jag helt fräckt väljer att återge i sin helhet då den är välformulerad:

Jordbruksverket har lagt fram ett förslag som riskerar att döda stora delar av den svenska fröindustrin eller tvinga den att flytta sin packning utomlands. Vi är djupt besvikna på regeringen och Eskil Erlandsson som borde visat handlingskraft i frågan, skriver företrädare för branschen tillsammans med centerpartister.

Centerpartiet skall vara de små människornas och de små företagens parti. Det parti som tar spjärn emot överhet, onödiga regleringar, avgifter och den byråkratiska mardrömmen som många företagare upplever i dagens Sverige. Därför är det väldigt konstigt och emot förståndet när Jordbruksverket lägger fram ett förslag som riskerar att döda stora delar av den svenska fröindustrin eller tvinga den att flytta sin packning utomlands.

Det förslag som Jordbruksverket lagt går ut på att en avgift tas ut för varje parti man packar och inte hur mycket man packar. Detta gör att små företag som Lindbloms frö och Runåbergs fröer som har specialiserat sig på importera små kvantiteter av ovanliga fröer och örter från EU får sina kontrollavgifter i princip tredubblade, från 50000 kronor till 150000 kronor, eftersom de köper in många, men små, partier. Detta kan jämföras med företag som packar i Lettland inte får sina avgifter höjda med ett enda öre trots att de är marknadsledande i Sverige.

Förslaget slår extra hårt mot företag med omsättning på 1–2 miljoner kronor då avgifterna är samma för alla och inte beroende på storlek. De kan till och med få större avgifter än de företag som har en omsättning på 100 miljoner kronor men som har få sorter och få partier. Förslaget slår alltså ut de företag som kämpar för de gamla och ovanligare örterna. Hur detta är tänkt att gynna den biologiska mångfalden och småföretagandet i Sverige är för oss en gåta.

Det som nästan är det värsta är det företag som påverkas av förslaget aldrig fick någon möjlighet att svara på någon remiss. Detta på grund utav att de aldrig fick någon remiss skickad till sig utan själva har fått reta leda på den efter att svarstiden har tagit slut. Det enda företaget som fick en remiss är det marknadsledande som packar i Lettland och som då alltså inte ens berörs av förslaget.

Vi förstår inte hur Jordbruksverket har tänkt när de inte skickade ut någon remiss till de drabbade företagen. Om det är av glömska eller arrogans vet vi inte men vi är väldigt kritiska till det sättet som man har behandlat frågan på från Jordbruksverkets sida.

Att det kommer från en Centerregeing med Eskil Erlandsson som ansvarig minister gör oss ledsna och besvikna. Man har utlovat regelförenklingar, mindre byråkratiskt krångel, färre avgifter och statliga kontroller men går nu helt emot detta. Man borde nu istället via handlingskraft och börja ta bort onödiga avgifter och pappersarbete från småföretagen och visa att man står upp för de värderingar står på och löften som man har gett.

LEIF LINDBLOM

Lindbloms frö

JOHNNY RUNÅBERG

Runåbergs fröer

GUSTAF SVENUNGSSON

Centerpartiet

ALFRED ASKELJUNG

Centerpartiet

Jag kan bara säga en sak: jag är stärkt i min övertygelse om att EU är direkt kontraproduktivt i alla former av miljöfrågor. Miljöfrågorna finns bara med som en kosmetika i EU där allt egentligen kretsar kring handel och ekonomi. Något som man ju uppenbarligen inte klarar av att hantera heller.

Egen färskpotatis

Idag åt vi egen färskpotatis för första gången i år. Den konsumerades såklart med smör, men även med ett gott lammfärsspett som jag skall försöka skriva om vilken dag som helst...

Potatis smakar utan tvekan bäst när det inte tar mer än 30 minuter från skörd till tallrik.

Växthus

Genom åren har jag och hustrun min bidragit med ett flertal artiklar och småinlägg till självhushållartidskriften Åter. Så även i det senaste numret. Förutom en längre artikel om rävjakt som jag skrivit så hade vi en kort artikel inom en temasektion. En temasektion om att bygga växthus av gamla fönster. I förra numret var temat växthus av byggplast.

Vårt växthus kom till i fjor. Egentligen är det en gammal tvättstuga med gjutet sluttande golv och golvbrunn. När vi flyttade in hade det använts som en del i en hundgård. Vi började med att använda det som smedja. Sedan blev det vedbod. Ibland slaktbod. För att ett tag bara vara allmänt förvaringsutrymme. Men när vi fått en mängd fina spröjsade fönster så kom vi fram till att växthus var vad vi behövde. Sagt och gjort. Vi sågade upp väggarna och satte in de nygamla spröjsade fönstren och vips hade vi ett växthus på 18 kvadratmeter. Där odlar vi många fina grönsaker som kan användas när man lagar lamm. För närvarande drar vi upp frön av tomat, chili, majs, squash och gurka. Många av dessa skall planteras ut på friland när frostrisken är över, andra skall stå kvar inne i växthuset. En annan bra sak med växthuset är att det är nära till bäcken med vatten.