onsdag 4 april 2012

Mål för rovdjuren SOU 2012:22

SOU 2012:22, Mål för rovdjuren hittar ni på denna länk. Men ladda inte ner "hela utredningen" utan ta den i två delar för någon har gjort fel när den lades upp så "hela utredningen" är samma fil som utredningens andra del......

Så har den då kommit, den sedan länge emotsedda, hänvisade och fruktade rovdjursutredningen. Den som alla politiker hänvisar till som en slags gordisk knut som skall lösa alla problem. Men gör den då det?

Näe absolut inte. Det menar i alla fall i princip samtliga parter på "brukarsidan" av rovdjursförvaltningen. Vi kan se hur jägarförbundet, jägarnas riksförbund och LRF samtliga kritiserar utredningens innehåll. Ser vi till sveriges djurbönderär även de kritiska:

Rovdjursutredningen får betyget ”icke godkänt” av landets djurbönder.
– Utredaren har inte visat näringens faktiska kostnader för rovdjuren och han ger därmed Riksdagen ett dåligt beslutsunderlag. Det ger ingen bra grund för en bättre samexistens mellan människa och rovdjur, säger Anette Skoog, ordförande för Sveriges Djurbönder.

Regeringens utredare Lars-Erik Liljelund har i ett tidigare delbetänkande föreslagit att den svenska vargstammen ska ökas från dagens cirka 200 djur till 450 djur. I sitt slutbetänkande, skulle han också belysa de socioekonomiska konsekvenserna för bland annat lantbruket och ge förslag till förvaltningsåtgärder för att öka acceptansen för rovdjur.

– Det här är en jätteviktig del av uppdraget. Inte minst EU-kommissionen har poängterat att den mänskliga acceptansen är en nyckel i förvaltningen av stora rovdjur. Ändå behandlas detta ytterst styvmoderligt av utredningen. Det är minst sagt anmärkningsvärt, säger Anette Skoog.

Varje år rivs ett stort antal tamdjur av varg. Merparten av djuren är får. Förra året beräknades antalet döda, skadade och förlorade får till 700 stycken. Utöver de direkta kostnaderna för dödade djur drabbas djurägarna av stora indirekta skador i samband med rovdjursangrepp.

– Under förra året betalade staten mellan 5-6 miljoner för rovdjursstängsel och ersättning för rivna djur. Det är en bråkdel av den verkliga kostnaden, säger Lotta Wallberg, fårägare i Ljusdal och expert i rovdjursutredningen.

Enligt Lotta Wallberg har hon och andra experter i utredningen vid flera tillfällen påtalat att dagens situation är oacceptabel och de verkliga kostnaderna för en livskraftig vargstam aldrig beräknats.
– Som det är nu får lantbruksnäringen bära en stor del av kostnaderna. Och dessa kostnader har inte synliggjorts. Detta är en mycket stor brist i utredningen, säger Lotta Wallberg.
Därmed blir det också omöjligt för Riksdagen att fatta ett beslut som ger förutsättningar för en långsiktig och god samexistens mellan människa och rovdjur på landsbygden, säger hon.

På tåget hem från jobbet igår ägnade jag en timme åt att kika i utredningen. Delvis så har man fångat upp forskningen väl, men där finns också vad jag uppfattar som stora missar:
  • När man diskuterar jaktbrott så gör man fortfarande ingen urskiljning mellan anmälda och avskrivna. Så även §28 skjutningar ingår i statistiken då man per automatik misstänks för grovt jaktbrott om man pangar på en varg som håller på att slita strupen av ett får.
  • När man skriver om kunskap kring varg/rovdjur som ett led i acceptans så missar man att jägare i rovdjursområden är de svenskar som har högst faktisk kunskapsnivå om rovdjuren, men trots detta är bland de mest negativa. Detta kan inte botas med mer information även om utredaren verkar tro detta.
  • Man skriver om statens kostnader för rovdjursförvaltningen, men inte enskildas och näringars kostnader.
  • När man skriver om djurturism så missar man att älgen är sveriges internationella symbol, ett djur som på egen hand bidrar till miljontals turistnätter i Sverige. Turistnätter som skulle lagts någon annan stans om vi inte hade en så stark älgstam som vi har (källan är en intervju med Visit Swedens vd för ett tag sedan). Rovdjursturism finns på många andra håll i världen, men en älgstam som den svenska finns bara i Sverige. Vi bör fundera en gång till innan vi låter den bli vargmat!
  • Man underskattar minskande biologisk mångfald till följd av nedlagd hävd till följd av attacker eller osäkerhetskänslor pga rovdjur. Hävdvunnen biologisk mångfald är extremt viktig.
  • När man skriver om hur farlig vargen är så nämner man bara Gysingevargen, man lyfter inte blicken och tar upp de exempel på dödsfall som finns i västvärlden i modern tid!
Det var några saker jag reagerade på. Ni har säkert hittat fler, och om ni vill försöka påverka så skriv till miljöminister Lena Ek och säg vad ni tycker. Men håll er sakliga och artiga, annars är det ingen som lyssnar.

Jag tänker i alla fall utnyttja min demokratiska rätt och formulera ett brev med mina synpunkter!Sedan kommer utredningen att gå ut på remiss. Ca 90 remissinstanser är utsedda, men de som känner sig berörda har rätt att svara på remissen. Tre månader kommer remisstiden att vara enligt den departementssekreterare jag var i kontakt med för ett par timmar sedan.

Så om ni är intresserade av att kunna köpa småskaligt framställda lammprodukter från marginalområden i Sverige så är det läge att protestera. Så som situationen verkar utveckla sig så är jag tämligen övertygad om att mängden irrationellt skötta småjordbruk, där de behövs som mest, kommer att minska till följd av den rovdjursförvaltning som föreslås. Kostnaderna att starta upp en verksamhet är redan idag höga och att då behöva etablera rovdjursavvisande stängsel är antagligen det som får många att antingen lägga ner sin verksamhet eller att inte alls påbörja den. Man får nämligen inte glömma att smågårdarna är de enheter som effektivast bidrar till den biologiska mångfalden i Sverige, missgynnar man dem genom att gynna de stora rovdjuren har man bara kastat ut barnet med badvattnet! Så sent som idag gick TT ut med följande nyhet:
Mer än en fjärdedel av årskonsumtionen av lamm i Sverige sker till påsk. Men det kan bli svårt att hitta svenskt lammkött - det är nämligen en bristvara, enligt producenter och livsmedelshandlare.
Genomsnittsfårgården har idag en vinterbesättning på lite drygt 30 djur, de flesta betydligt färre några få betydligt fler. Det är bara de stora som kommer att mäkta med det extraarbete det innebär att hålla får i anslutning till stora rovdjur. Så om ni är nöjda med att köpa lammkött från NewZeeland eller Australien, med risk att lammen har utsatts för mulesing, dvs stympning kring ändtarm och könsorgan för att inte ullen skall skitas ner så kan ni ju stillatigande luta er tillbaka och låta rovdjurspolitiken utvecklas i den riktning den nu gör.... Är ni inte nöjda med detta så kan ni t.ex. skriva på jägareförbundets namninsamling för en ny rovdjurspolitik.

tisdag 3 april 2012

Konstig reklam


ICA har den senaste tiden haft uppslag i dagstidningarna där de gör reklam för lammkött. Bra i sig, men lite konstigt innehållsmässigt eller var tycker ni om:


En beskrivning av hur gamla olika djur är. Först har vi dilamm, därefter vanligt lamm och slutligen får. Men får vill man inte skriva i en annons så istället skriver man:
Kött från mutton, alltså ett könsmoget äldre djur, har denna färg och är magrare och har en kraftig lammkaraktär.
Men hallååååå

Det är ju för fasen fårkött som beskrivs. Mutton betyder fårkött.

Lammkött kommer från djur som antingen inte uppnått 12 månaders ålder eller inte tappat sina mjöktänder beroende på vilket som kommer först. Ett lamm kan med andra ord behöva klassas som får redan vid 7 månaders ålder om det är snabbt på att byta tänder. Då får man från slakteriet inte lika mycket pengar, men enligt annonsen kan det alltså säljas som lammkött ändå... Eller tolkar jag annonsen fel?

söndag 1 april 2012

Årets första lamm!


Årets första lamning. Ledartackan fick två välväxta lamm, som vanligt helt på egen hand. Det där med att stoppa in tackorna i en lamningsbox är inget vi har gjort. Bara två gånger av kanske 50 lamningar så har tackan inte accepterat sitt lamm, så den naturliga vägen är något som funkar för våra får. Aldrig har vi fått några dödfödda. Totalt har jag fått hjälpa till kanske 5 gånger, det blir 10% av lamningarna vilket inte är seciellt mycket i ett nationellt perspektiv.

Tidigast har vi fått lamm den 18 mars, annars brukar lamningen starta runt den 23 mars. Aldrig har den varit så sen som i år. Oftast låter vi ett bagglamm gå kvar på hösten för att betäcka tackorna. Det blir en form av linjeavel, men inte total eftersom vi kanske var 4:e år plockar in en ny bagge. Hösten 2010 hade vi senast en utomstående bagge.

När jag gör urvalet om vilka djur som skall få vara kvar som livdjur så kikar jag på tre olika egenskaper:
1/ storlek. Våra får skall inte vara för stora, jag slaktar medvetet bort de djur som verkar dra upp i storlek. Anledningen är enkel. Jag vill kunna lyfta ett fullvuxet djur utan att knäcka mig. Tackorna har därför oftast en levandevikt på 40-55 kg. Lammen brukar ligga kring 15 kg när de slaktas på hösten.
2/ pälskvalitet. Vi använder pälsen till olika saker, därför slår vi ut de djur som inte uppfyller våra krav på färg och kvalitet på ullen.
3/ lynnet. Visar fåren upp minsta aggressivitet eller rymningsbenägenhet så slås de ut.

fredag 30 mars 2012

Korp attackerar lamm



Det påstås ofta från olika håll att korpar inte skulle attackera levande lamm utan bara ge sig på döda. Klippet ovan tyder helt klart på det motsatta. Ett klockrent läge att ta till skyddsjakt.

fredag 23 mars 2012

Arbete i odlingarna


Idag plockade hustrun fram jordfräsen och började fräsa vårt 120 kvadratmeter stora land. Till detta kommer ett antal varmbäddar samt ytor för potatis.

torsdag 22 mars 2012

Permakultur



Hustrun har snöat in på permakultur. Intressant, vi får se vart det leder men jag tror att vi har rätt lämpliga marker för detta då de är mycket varierande och även innehåller vattendrag som inte torkar ut om sommaren.

Nåja, nu har vi en trave böcker att läsa i alla fall. Men inga på svenska, det finns liksom nästan ingen litteratur om detta på svenska. Däremot en bok av gubben i klippet ovan.

tisdag 20 mars 2012

Gårdagens baggslakt

När jag kom hem igår rymde baggen. Han har rymt ett par gånger tidigare och jag har förbättrat stängslet sedan dess men denna gång drog han rakt över ett korrekt uppsatt fårnät med nästan samma elegans som ett rådjur och då finns det bara en uppfostringsmetod kvar - slaktmask.

Sagt och gjort. När middagen var inmundigad tjudrade jag baggen och bedövade honom med en bult i pannan. Väl bedövad så tömde jag honom på blod. Denna gång samlade jag upp blodet i ett kärl som jag vispade i ett par minuter, på det viset undvek jag att det levrades. Blodet frös jag in i 1,5 dl "portions" förpackningar..... Blodet jag har beställt från lanthandeln har fortfarande inte kommit, får ringa dem men på detta vis klarar jag mig i alla fall ett par veckor.

Urtagningen gick som vanligt, med det undantaget att jag denna gång tog hand om fler delar än jag brukar. Allt bukfett, lever, hjärta, lungor, testiklar och njurar lades i en egen bunke. Detta maldes sedan ner och kommer att användas som färskfoder. Nu är det infryst i 20 st portionsförpackningar.

Resten var business as usual. Baggen var dock lite tung så jag klarade inte att hänga upp honom i käken som jag brukar utan det fick bli bakbenet. Har nämligen inte monterat någon vinsch ännu. När han väl var flådd var det enklare att hänga om honom. Då fick det bli i bäckenbenet istället.

Eftersom det är ok temperatur ute så hänger han fritt med en viltsäck omkring sig. Annars brukar jag använda ett ombyggt kylskåp som viltkyl. Jag antar att det blir styckning framåt helgen, men vi får se vad mörningstimern säger om den saken.

lördag 17 mars 2012

Stängsling

Dagen har ägnats åt att se över fårhagarnas stängsel. En lite försommarhage är klar. Den stora sommarhagen får vänta lite, dels eftersom någon kört sönder staketet genom att krascha en bil genom det och dels för att Vattenfall skall gräva ner lite kabel där först.

Nåja. Jag är i alla fall ordentligt öm i armar och rygg nu. Men det brukar man bli av stängsling.

För övrigt är tackorna stora, men lammen dröjer nog minst en vecka. SOm tidigast har vi fått lamm kring den 20 mars, men det blir några dagar senare i år. Inte någon av tackorna har börjat få mjölk i juvren eller ens fått lammen på plats, de ligger fortfarande högt.

onsdag 7 mars 2012

Uäh! De blev fula!

Min 5-åriga son började gråta när han såg de nyklippta fåren. Han tyckte de blivit fula. Och han kände inte igen individerna längre........

måndag 5 mars 2012

Förändring.... Fårklippning...

För första gången sedan vi skaffade får så kommer vi att ta in en proffessionell fårklippare. Han kommer på onsdag. Tills dess måste jag stängsla in en lite fålla. Jag måste även ordna el. Men hans tid + dessa insatser lär vara snabbare genomförda än om jag skulle klippt själv...

Hur som helst känna det som lite av ett bakslag att inte längre sköta det själva. Men ibland får man vara realist också.