måndag 11 november 2013

Urval och nedrtappningsplan

Vi har nu 11 får, inklusive ett par årslamm, som går kvar i hagen. Jag kikade och funderade lite i helgen. Jag kom fram till att jag börjar med att slakta bort samtliga årslamm. Det får bli lite äldre tackor till nästa år. Och eftersom vi håller på att trappa ner så innebär det att vi i vinter behåller fyra tackor. En bunt med baggar får gå kvar som levande köttförråd, men dem planerar jag att slakta av successivt under vintern när lammen ligger i frysen.

Detta innebär att vi inte kommer att ha så värst stor besättning nästa sommar. På sin höjd 10 djur om tackorna ligger på i snitt 1,5 lamm vilket är tämligen normalt i vår flock. Att slakta av kvarvarande djur nästa höst kommer därför inte att vara några problem. För vår plan är ju, som tidigare påpekats, att slakta bort hela flocken.

Hur vi gör med hagarna därefter vet jag inte. Det får ge sig när vi kommer dithän. Men det är ju långt till 2015.

måndag 28 oktober 2013

måndag 16 september 2013

Biologisk mångfald, självförsörjning, varg och Sveriges framtid

Ingen har väl missat att betande djur är en av de bästa garanterna för den hävdvunna biologiska mångfalden. Samt att hävdvunnen biologisk mångfald är betydligt artrikare per kvadratmeter än "vild" natur.

Ingen har väl heller missat att Sveriges självförsörjningsgrad sjunkit drastiskt under de senaste årtiondena. Vi kan med nöd och näppe klara vår egen spannmålsförsörjning, medan vi får importera stora mängder kött för att stilla svenskarnas allt mer glupande hunger efter blodiga biffar, drypande bacon och vitt fågelkött.

Att i det läget få djurföretagare att sluta med sin djurhållning är ju inte speciellt klurigt. Men det är vad som i praktiken sker på många håll i Sverige. Djurföretagarna lägger ner av många olika anledningar. Nu kan vi varje vecka läsa om djurhållare som slutar med anledning v att de ledsnat på att känna oro över vargangrepp.

Senast i denna kategori är Gustaf Thelin i Värmland som i helgen fick en 450 kg tung kviga vargdödad.

Betesdjuren försvinner. Vad händer då med den hävdvunna biologiska mångfalden, då när ingen längre har praktiskt behov av hävden?

Jo. Svaret stavas för Sveriges del GRAN eller åtminstone skog. För den som inte kände till det så kan jag upplysa om att 10.000 hektar produktiv åkermark omvandlats till skog varje år de senaste 25 åren. Mer än hälften av norrlands öppna mark har beskogats sedan mitten av 1990-talet. För södra sverige är siffran inte lika farlig, här har vi "bara" tappat 25%.... Självklart med stora förluster av biologisk mångfald som följd. Inte så konstigt att Sverige för länge sedan gav upp tanken på att vara självförsörjande. Vi lever ju i ett globalt handelssystem gudbevars. Det finns ju en marknad som förser oss med det vi vill ha. Så länge det finns pengar att betala med. Så länge det finns transportmedel. Men vad händer framöver? Vi har trots allt passerat peak-oil och de fossilbränslebaserade transporterna kommer att bli allt dyrare. Vad gör vi när vi inte längre kan flyga hem färska kenyanska sockerärtor? Kommer vi att falla tillbaka på härdiga gråärtor eller bara sätta oss ner och gnälla?

Detta är ett av de större perspektiv som vi behöver se våra vargstammar utifrån. Och inte som SNFs ordförande, jobba för stora rovviltstammar för storlekens egen skull. För lyssna på honom, han nämner aldrig varför, eller ens att stammarna skall vara sunda.

söndag 1 september 2013

Tuppslakt

Idag tog vi tag i saken. Idag slaktade vi av överskottet tuppar. För så är det när man har höns, det blir snabbt väldigt många tuppar, får faktiskt intrycket av att mer än hälften av alla ägg som kläcks blir tuppar och inte hönor.

Hur som helst, vi slaktade 6 tuppar. Kvar har vi en öländsk dvärgtupp och två åsbotuppar. En öländsk dvärghöna ligger på ägg så antagligen blir det läge för ny slakt frammåt jul till.

Att ha egna höns ger med andra ord såväl goda ägg som etiskt riktigt höns/tuppkött. 

Not: Bilden är en arkivbild från en tidigare slakt. Det blev inga bilder på detta idag.

torsdag 22 augusti 2013

Boskapsvaktande hundar attackerade kvinna

Som fårägare får man ofta slängt i ansiktet att man borde skaffa boskapsvaktande hundar. För min del är det uteslutet, jag har blot ett drygt dussin får. Att skaffa en boskapsvaktande hund skulle förstöra den redan negativa budgeten ytterligare. Men det är inte det främsta skälet. Det främsta skälet är människors väl och ve. För dessa hundar kan vara farliga...

I måndags blev en 35 årig kvinna  illa biten av just boskapsvaktande hundar.
 Under en vandring i Vanoise Park, Termignon i Frankrike i måndags kom en 35-årig kvinna i närheten av tre får. Den lilla gruppen får befann sig en bit i från den övriga flocken vilket skulle visa sig förödande för kvinnan som plötsligt anfölls av två boskapsvaktande Pyrenéerhundar.
Den ena av de två hundarna inledde attacken genom att bita kvinnan i vaden vilket fällde henne till marken. Väl nere fortsatte hundarna att bita kvinnan i ryggen, på axlarna och i baken. Kvinnan gjorde motstånd och lyckades efter en stund göra sig fri från sina angripare.
Läs mer HÄR.

Sådana hundar tycker Rovdjursföreningen, Nordulv, SNF mfl att vi skall ha lite till mans ute i våra fårhagar. Jag tycker att det är en lösning som innebär oacceptabelt stora risker. Föreställ er att det varit ett 8-årigt barn istället för en 35-årig kvinna. Vad tror ni då skulle ha hänt?.

tisdag 20 augusti 2013

Behöver du en ny kniv till köttet?

På min jaktblogg har jag just nu ett bra erbjudande för den som behöver en ny kniv (allt i från överlevnadsknivar och jaktknivar till köksknivar). För mer info kolla HÄR .

Erbjudandet presenteras i samarbete med:

måndag 12 augusti 2013

Trött på amerikaner...

...och andra inskränkta överurbaniserade människor. För vad är det för fel på hästkött (så länge det är uppmärkt och besiktigat)? Eller skall det vara som i Sverige, det du hittar i butikernas färskköttshyllor är kyckling, nöt och fläsk? Tråkigt och dålig hushållning med resurser!

Se inslaget nedan, det finns delar av det som är relevanta även för Sverige.

torsdag 8 augusti 2013

Om kött i P1

SR P1 har just nu en fenomenalt bra reportageserie om mat och var den kommer ifrån. Det andra programmet sändes just och handlar om kött. Det är ett väldigt bra program som stärker mig i min strävan efter att det kött jag köper skall vara:
  1. svenskt
  2. ekologiskt
Men allra helst skall det vara kött som jag själv producerat, antingen i form av gårdens lamm och fjäderfä eller i form av villebråd jag skjutit.

Så ta er tid att lyssna på programmet, det får en verkligen att fundera över vilket kött man väljer och varifrån det kommer. Om man nu väljer att äta kött över huvud taget.

Lyssna: Del 2: Kött

onsdag 7 augusti 2013

Fårdräpande varg härjar i Skåne

I skåne är det tätt mellan fårgårdarna. Där finns alla storlekar, allt från smågårdar till stora produktionsanläggningar och Skåne är tillsammans med Gotland och Västra Götaland det län som har flest får i Sverige. Det är också ett av de mest uppodlade länen.

Under det senaste året har 150 får tagits av varg i Skåne. Varav drygt 10% bara de senaste dygnen. Dels i en attack som krävde nio får och dels i en som krävde åtta. Länsstyrelser ger följande råd:
– Vi har full förståelse för att fårägare i området är oroliga. Det man kan göra i det här läget är att se över sina stängsel, det viktigaste är att stängslet är sträckt nedtill så att varg inte kan krypa in. Att öka närvaron kvälls- och nattetid är ett annat råd som kan hålla vargen borta. Ljud från en påslagen radio kan också skrämma vargen, liksom plastpåsar eller annat som fladdrar i vinden, säger Bertil Nilsson, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen Skåne.  
Som boende på landet är just ljudbilden en viktig trivselfaktor. Jag tycker om att det är tyst. Jag skulle inte gilla att det ställdes ut radioapparater i fårhagarna i min trakt.

Igår skrev jag om lst Skåne och deras uppmaning att byta ut alla fårstängsel. Jag raljerade lite, för det är inte helt rimligt eller kanske snarare inte är samhällsekonomiskt försvarbart. Vilket detta citat som involverar LRF visar:
Idag kan man ansöka om 40 kronor per löpmeter stängsel men det täcker inte kostnaderna för material, arbete och underhåll, säger Stig Lundström, vice ordförande för LRF Skåne.
– Vi vet att om du har utmärkta förhållande att stängsla så kostar det mellan 52 och 57 kronor metern att sätta upp stängsel. Har du lite sämre förhållande, som det ofta är när det är naturbetesmark där får går, kan kostnaden skena iväg till det tredubbla.
Bertil Nilsson på länsstyrelsen säger att man ska undersöka om ersättningen kan höjas till nästa år.
– Vi ska undersöka nu om det inte går att höja till femtio kronor, det är fler län som har den siffran så vi ska försöka.
Poängen är att får är optimala betesdjur för just svåra naturbetesmarker. Att ha dem på platt och lättstängslat vallbete är inte direkt optimalt annat än för ett fåtal kontinentala köttraser.

Lyssna: Nytt vargangrepp i Skåne
Att lrf nu (åter) ansökt om skyddsjakt är inte så konstigt. Det konstiga är att lrf valt att söka skyddsjakten som ombud för de drabbade:
– På det sättet kan får-ägaren förbli anonym. Det blir ofta hotbilder när man söker om skyddsjakt, säger Stig Lundström.
Vilket är ett fenomen jag ofta återkommer till. Varför hotas människor som försöker värna om sina djur? Det känns som rena maffiametoder, skräm näringsidkaren så de inte vågar göra det de har laglig rätt att göra. Näe, djurrättens extremister borde bevakas hårdare från polisiärt håll! De är ett seriöst problem för de gröna näringarna som vidmakthåller den biologiska mångfalden i Sverige.

tisdag 6 augusti 2013

LST Skåne: Byt alla stängsel!



En tillhörande artikel finns på SVTs hemsida, jag tar några citat:
För att hjälpa fårägarna så har Länsstyrelsen en pott med pengar som betalas ut till den som byter ut sina stängsel. Bidraget är på 40 kronor per meter stängsel. Materialkostnaden för ett bra stängsel ligger på 20 kronor per meter.
Låter ju bra. Men hur stor är deras budget? Har de råd att låta alla skånes fårägare byta sina stängsel, är det samhällsekonomiskt försvarbart att plöja ner de pengarna i stängsel? Kanske är det läge att komma till ett beslut om att vargen inte skall finnas i jordbruksbygder? Skåne är till ytan litet men är ett av sveriges tre fårrikaste län så hur samhällsekonomiskt bra är det med varg där? Därtill kan nämnas att de skånska fårgårdarnas storlek är ganska låg, ungefär 30 får per gård, vilet ger vid handen att det finns i runda svängar lite drygt 10.000 fårgårdar i skåne. Om man tänker sig att varje gård har 1 km stängsel som skall bytas ut landar vi på en bidragssumma för samhället på 400.000.000 kr. Bara för Skåne. Och hur många vargar kan skåne hysa? Två flockar? Kanske 10 djur totalt?

Det börjar kännas lite absurt.

Vidare:
Bertil Nilsson menar att just de dåliga stängslen är den främsta anledningen till att det är så många vargattacker i just Skåne. Därför förordar Länsstyrelsen nu stängsel med starkare ström och av en konstruktion som bättre hindrar vargen.
Nu var det inte så länge sedan som de lite kraftigare stängslen förbjöds. Kvar har vi måttligt kraftiga stängsel att tillgå.

 Jag tycker att det hela är ett samhällsekonomiskt stolleprov som inte med bästa vilja kan påstås gynna den biologiska mångfalden i stort.