torsdag 17 januari 2013

Sverige behöver FLER betesdjur - inte färre

En person med intressanta tankar kring hur man håller sina husdjur är Karl-Ivar Kumm på SLU. Jag har läst och inspirerats av hans tankar när jag lagt upp hur vi sköter våra får. Den senaste rapporten jag läste av Kumm handlade inte riktigt om detta utan om vår köttkonsumtions miljöpåverkan.

Rapporten i fråga heter Import av kött - export av miljöpåverkan. Den går igenom olika köttproduktionsländers miljöpåverkan. De länder som diskuteras är sådana som är av relevans för Sverige dvs som exporterar kött till oss. Vad gäller gris så studeras Danmark och vad gäller nöt så studeras Irland och Brasilien. En viktig sak som konstateras är att en ren ursprungsmärkning är rätt ointressant, det intressanta är var och hur köttet producerats i respektive land.

Det grundläggande konstaterandet är hur man än vänder och vrider på det att svenskproducerat kött är bättre för miljön än importerat. Då har följande miljöfaktorer undersökts:
  • Övergödning
  • Energi
  • Växthusgaser
  • Växtskyddsmedel
  • Biologisk mångfald och landskap
  • Markbehov och markvård
  • Samlad miljöeffekt
Växthusgaser är exempel på en miljöfaktor som har global betydelse medan de övriga är lokala eller regionala.  En direkt slutsats blir därav att vi när vi importerar kött samtidigt exporterar miljöpåverkan. Problematiskt är att de negativa miljöeffekterna ofta är större om produktionen sker utomlands än i Sverige.

Inom Sverige finns det betydande miljömässiga skillnader beroende på var och hur produktionen sker. Nötköttsproduktion på naturbetesmark i skogsbygd är synnerligen bra för biologisk mångfald och landskapsbild medan kraftfoderbaserad inomhusuppfödning av gödkalvar har stora negativa miljömässiga effekter. Griskött producerat på lerjord ger inte övergödningsproblem på samma sätt som griskött producerat på sandjord.

Slutsatsen blir att betesbaserad köttproduktion i mellan och sydsvensk skogsbygd bör utvidgas på bekostnad av importerat kött. Sådan köttproduktion har stora positiva miljömässiga effekter på såväl biologisk mångfald som landskapsbild. Idag är det dessa områden som i störst utsträckning planteras igen med gran delvis beroende på lägre lönsamhet och dels på grund av de problem som är kopplade till ett ökande rovdjurstryck.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar