Problem i ett par dagar

Växthus

Genom åren har jag och hustrun min bidragit med ett flertal artiklar och småinlägg till självhushållartidskriften Åter. Så även i det senaste numret. Förutom en längre artikel om rävjakt som jag skrivit så hade vi en kort artikel inom en temasektion. En temasektion om att bygga växthus av gamla fönster. I förra numret var temat växthus av byggplast.

Vårt växthus kom till i fjor. Egentligen är det en gammal tvättstuga med gjutet sluttande golv och golvbrunn. När vi flyttade in hade det använts som en del i en hundgård. Vi började med att använda det som smedja. Sedan blev det vedbod. Ibland slaktbod. För att ett tag bara vara allmänt förvaringsutrymme. Men när vi fått en mängd fina spröjsade fönster så kom vi fram till att växthus var vad vi behövde. Sagt och gjort. Vi sågade upp väggarna och satte in de nygamla spröjsade fönstren och vips hade vi ett växthus på 18 kvadratmeter. Där odlar vi många fina grönsaker som kan användas när man lagar lamm. För närvarande drar vi upp frön av tomat, chili, majs, squash och gurka. Många av dessa skall planteras ut på friland när frostrisken är över, andra skall stå kvar inne i växthuset. En annan bra sak med växthuset är att det är nära till bäcken med vatten.

Lammfärskebab

Eftersom det är grilltider så slänger jag upp ytterligare ett kebabrecept.

Ingredienser

Lammfärs

Gul lök

Vitlök

Persilja

Färsk koriander

Olivolja

Svartpeppar

Paprikapulver

Spiskummin

Tillagning

Hacka lökarna och örterna mycket fint. Blanda samtliga ingredienser väl. Arbeta degen ordentligt. Forma fingerstora rullar vilka träs på bambuspett (givetvis väl blötlagda på förhand). Grilla över glöd eller i nödfall i ugnen.

Servering

Serveras med en tomatsallad och lite bröd, eller som en av flera rätter i en buffé.

Frostnupen potatis

Inventerade i Laholmstrakten igår. Såg att potatisen börjat sticka upp på många ställen. Tyvärr kanske man skulle säga eftersom det var nattfrost som nupit de översta bladen.

Tips: Gångemads vårpicknik

På fårgården Gångemad har man tagit fasta på intresset för kosläppet som var förra helgen på olika håll i sverige. Man har därför initierat ett lammsläpp vilket kommer att äga rum nu på söndag. I Åter nr 4/2006 berättar en av ägarna, Pernilla, om hur de kom att flytta ut från stan till ett jordbruk. Jordbruket sköts på ett intressant sätt. Det ägs av fyra personer, syskonen Oskar och Sofia tillsammans med deras respektive, Pernilla och Urban (som jag jagar tillsammans med). Familjerna bor dels på gården och dels i ett närliggande hus. Gården drivs parallellt med ordinarie arbeten och eftersom man är fyra vuxna som delar på arbetet så förstår jag helt plötsligt hur det faktiskt kan genomföras. Om hösten kan man köpa lammkött från dem. Övrig tid på året lite andra produkter så som honung, ägg mm.

Gångemad ligger i östra änden av vår socken, vi bor i den västra änden.

Recension: Den svenska fårskötselns äldre historia

Den svenska fårskötselns äldre historia - några kapitel ur Ull och Ylle av Sven T. Kjellberg. Redaktör är Carin Martiin. Boken håller KSLAs fina kvalitet, den har hårda pärmar är på ca 140 sidor och har fyrfärgstryck.

I en kort uppsats som diskuterar Kjellberg och hans avhandlings betydelse samt tar upp olika verk som behandlar fårskötsel inleder boken. I detta kapitel nämns t.ex. Håkan Hallanders fenomenala referensverk Svenska lantraser med sina dryga 100 sidor text om får.

Den större delen av boken utgör delar av Sven T Kjellbergs 800-sidiga avhandling om får ull och ylle från 1943. De valda delarna är de som handlar om fårskötsel i ett historiskt perspektiv och startar på 1500-talet med Gustaf I:s försök att öka effektiviseringen inom den svenska fårskötseln. Historiken blir fylligast, med en stor mängd statistik, för 1700- och 1800-talen. Fokus ligger på schäferier, dvs egendommar med medveten fåravel och uppdraget att sprida goda avelsdjur ut i bygderna för att förbättra den inhemska fårstammen.

Jag tycker att uppgifterna om fårbestånd vid olika tidpunkter är roande. T.ex. kan man med utgångspunkt i 1629 års boskapslänger fastställa att det fanns ca 510.000 får, 1873 toppar beståndet på ca 1.700.000 får. Som jag utläser det hela tillkommer lamm till dessa totalsummor. Detta kan jämföras med juni 2009 då det i Sverige fanns 253.916 får och 286.570 lamm (totalt 540.487 djur) registrerade i Sverige, givetvis tillkommer ett mörkertal med oregistrerade djur - min spontana uppskattning utifrån 5 års bevakning av marknaden är att dessa utgör sisådär ytterligare 5-10%. Om man istället betraktar olika landskap så ser man att Småland 1599 hade 52.024 får en mängd som ökat till 137.950 år 1629. Denna siffra kan jämföras med juni 2009 då det fanns 34.418 får och 49.423 lamm i Småland. Västergötland var ett fårrikt landskap 1629, 111.850 får fanns registrerade då, vilket kan jämföras med Västra Götalandsregionen (dvs Västergötland, Dalsland & Bohuslän) som i juni 2009 höll en fårstam om 31.412 får (varav 7 var mina) och 35.703 lamm (varav 6 var mina). Skall man lägga ett historiskt perspektiv på dagens siffror så klagade man fordomtida på att ull av bättre kvalitet än den inhemska fick importeras, medan man idag behöver importera (om jag minns rätt) minst 60% av det lammkött som konsumeras i Sverige. Ullen är idag av underordnad betydelse, det är näst intill omöjligt att såväl sälja som få ull uppspunnet inom Sveriges gränser.

Avslutningsvis knyter Martiin ihop säcken med ett par sidor kommentarer kring hur Kjellbergs avhandling passar in i sin tid.

Boken borde vara av värde för den historiskt intresserade fårbonden - och sådana finns det faktiskt rätt gott om. Inte minst inom lantraskretsar (föreningen gutefåret, föreningen för svenska allmogefår).

Enkel pannbiff

Jag ville laga köttfärssås men ungarna ville hellre ha köttbullar så det blev pannbiff....

Ingredienser

Lammfärs

Ägg

Grädde

Lök

Bröd

Mald peppar

Salt

Tillagning

Blanda bröd, grädde, lök och ägg, låt blandningen stå några minuter och mixa därefter ihop den. Tillsätt färsen och kryddorna. Arbeta blandningen så att den blir smidig. Forma biffar, detta görs enklast genom att man arbetar med fuktade händer.

Stek biffarna på medelvärme, eventuellt något lägre.

Servering

Ungarna tjatade till sig spagetti som tillbehör men givetvis hade det passat med potatismos, kokt potatis eller ännu hellre stekt potatis som tillbehör.

Ostfylld lammfärsjärpe

Smakrik smält hårdost passar mycket bra till lammfärs, denna fyllda järpe utnyttjar kombinationens möjlighet.

Ingredienser

Lammfärs

Ägg

Mjöl

Mald peppar

Cheddar, västerbotten eller annan smakrik hårdost skuren i 5x1x1 cm stora stavar

Tillagning

Blanda mjöl och ägg, låt blandningen stå några minuter. Arbeta färsen så att den blir smidig, blanda därefter ihop mald peppar, äggblandningen och färsen. Låt blandningen vila en stund innan oststavarna kläs in med färsblandning. Se till att färsen täcker osten ordentligt och att det inte finns några glipor. Detta görs enklast genom att man arbetar med fuktade händer.

Stek järparna på medelvärme, eventuellt något lägre. Järparna saltas efter behag på tallriken.

Servering

De fyllda järparna serveras lämpligen med klyftpotatis, grönsaker och en yoghurtsås smaksatt med majonäs, vitlök och mynta.

Lammfärsjärpe med oliver

Lamm och oliver är en mycket god kombination. I denna rätt står gröna pimientofyllda oliver för sältan.

Ingredienser

Lammfärs

Ströbröd

Ägg

Mjölk eller grädde

Pressad vitlök

Svartpeppar

Basilika

Gröna oliver

Tillagning

Blanda ströbröd, ägg och mjölk, låt svälla ca 10 minuter. Mixa oliverna till en slät pasta. Arbeta lammfärsen så att den blir smidig. Blanda samtliga ingredienser väl och forma avlånga järpar. Järparna steks eller grillas ett par minuter per sida.

Servering

Järparna serveras lämpligen med risotto och en grönsallad.

Dagens trädgårdsarbete

Det är bråda tider i trådgården nu. Tanken är att vi om ett par månader, och sedan i ytterligare ett par månader, skall uppnå en mycket hg grad av självförsörjning. Så nu har jag ordnat odlingsbäddar fyllda med kompost, hönsskit och brunnen fårgödsel i kanske 10 pallkragar i vilka vi skall odla olika sorters squash, pumpor, gurkor och inte minst aubergine. Den inte bara har ätit importerad aubergine från ICA har ingen aning om vilken fin egensmak äggplantan besitter.

Många goda lammrättstillbehör kommer vi förhoppningsvis att kunna skörda från våra trädgårdsland som om jag inte missminner mig ligger på sisådär 400 kvadratmeter efter att vi offrade en del yta till ett tjugotal bärbuskar.

För övrigt puttrar en enkel lammcurry på spisen.