onsdag 4 maj 2011

Recension: Den svenska fårskötselns äldre historia


Den svenska fårskötselns äldre historia - några kapitel ur Ull och Ylle av Sven T. Kjellberg. Redaktör är Carin Martiin. Boken håller KSLAs fina kvalitet, den har hårda pärmar är på ca 140 sidor och har fyrfärgstryck.

I en kort uppsats som diskuterar Kjellberg och hans avhandlings betydelse samt tar upp olika verk som behandlar fårskötsel inleder boken. I detta kapitel nämns t.ex. Håkan Hallanders fenomenala referensverk Svenska lantraser med sina dryga 100 sidor text om får.

Den större delen av boken utgör delar av Sven T Kjellbergs 800-sidiga avhandling om får ull och ylle från 1943. De valda delarna är de som handlar om fårskötsel i ett historiskt perspektiv och startar på 1500-talet med Gustaf I:s försök att öka effektiviseringen inom den svenska fårskötseln. Historiken blir fylligast, med en stor mängd statistik, för 1700- och 1800-talen. Fokus ligger på schäferier, dvs egendommar med medveten fåravel och uppdraget att sprida goda avelsdjur ut i bygderna för att förbättra den inhemska fårstammen.

Jag tycker att uppgifterna om fårbestånd vid olika tidpunkter är roande. T.ex. kan man med utgångspunkt i 1629 års boskapslänger fastställa att det fanns ca 510.000 får, 1873 toppar beståndet på ca 1.700.000 får. Som jag utläser det hela tillkommer lamm till dessa totalsummor. Detta kan jämföras med juni 2009 då det i Sverige fanns 253.916 får och 286.570 lamm (totalt 540.487 djur) registrerade i Sverige, givetvis tillkommer ett mörkertal med oregistrerade djur - min spontana uppskattning utifrån 5 års bevakning av marknaden är att dessa utgör sisådär ytterligare 5-10%. Om man istället betraktar olika landskap så ser man att Småland 1599 hade 52.024 får en mängd som ökat till 137.950 år 1629. Denna siffra kan jämföras med juni 2009 då det fanns 34.418 får och 49.423 lamm i Småland. Västergötland var ett fårrikt landskap 1629, 111.850 får fanns registrerade då, vilket kan jämföras med Västra Götalandsregionen (dvs Västergötland, Dalsland & Bohuslän) som i juni 2009 höll en fårstam om 31.412 får (varav 7 var mina) och 35.703 lamm (varav 6 var mina). Skall man lägga ett historiskt perspektiv på dagens siffror så klagade man fordomtida på att ull av bättre kvalitet än den inhemska fick importeras, medan man idag behöver importera (om jag minns rätt) minst 60% av det lammkött som konsumeras i Sverige. Ullen är idag av underordnad betydelse, det är näst intill omöjligt att såväl sälja som få ull uppspunnet inom Sveriges gränser.

Avslutningsvis knyter Martiin ihop säcken med ett par sidor kommentarer kring hur Kjellbergs avhandling passar in i sin tid.

Boken borde vara av värde för den historiskt intresserade fårbonden - och sådana finns det faktiskt rätt gott om. Inte minst inom lantraskretsar (föreningen gutefåret, föreningen för svenska allmogefår).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar